Som jag berättade för er så blev mina planer något ändrade idag då jag fick tid för en behandling. (Exakt vad det var för behandling får ni veta när allt är färdigt och jag har ett fint resultat att visa:)) Typiskt nog så går allting fel när jag är stressad och jag blir mer klumpig än vanligt. Precis innan jag skulle åka så kom jag på att jag kanske borde äta någonting så att jag inte hungrar ihjäl och springer till kylen för att ta fram lite fil. Självklart så sitter locket lite löst på när jag ska skaka om den så det sprutar fil över hela jäkla köket!!
Attans! Men det var bara att lägga sig ner på alla fyra och torka upp och sen skynda vidare för att slänga i mig lite mat, packa iordning allt jag skulle ha med mig och så sprang jag ut med Filip till bilen. Äntligen kändes det bra när vi väl var på väg och hade kört en stund innan jag kommer på att jag glömt väskan hemma! Jag är inte förvånad, det är så typiskt mig, så jag fick bara vända tillbaka och åka och hämta väskan. Efter många om och men så kom vi äntligen in till stan, mötte upp Erika och Nicole och gick på min behandling. Sen efteråt så gick vi en promenad och tog en lång och supertrevlig fika på Espresso house.
Bullarna där kan vara dom godaste jag vet, idag provade jag på deras kardemummabulle istället för kanel. Mums säger jag bara, vad gott det var! Och Filip fick sina favorit riskakor att knapra på. 🙂
Efter att vi suttit och fikat ett bra tag så skulle jag och lilleman ta oss hem igen och när jag kom till bilen så låg det en lapp på fönsterrutan.. När jag skulle ta bort den så kom den en man springandes mot mig och var fullkomligt hysterisk! Jag hade nämligen ställt mig utanför en port som det står ”parkering förbjudet” på. Hehe, nu tycker ni säkert att jag är helt galen som ställt mig där, men när vi bodde i stan så stod vi alltid där. Det är en gammal skyllt och alla parkerar utanför den porten hela tiden. Så jag trodde såklart inte att det skulle vara några problem att stå där nu heller.. Men det var det tydligen, för denna mannen skrek det ena och det andra till mig och var rimligt förbannad för att jag stod där.. Uff.
Jaja, så kan det gå. Som sagt är jag inte förvånad att det händer mig. Eftersom vi kom hem ganska så sent och jag inte alls kände mig så peppad att ställa mig framför spisen idag så lyxade vi till det med min favoriträtt, pizza.
Nu ska vi snart lägga Filip och sen ska jag duscha och lägga mig på soffan. Vilken dag! Phu 😉
Vissa dagar går allt bara emot en. Du fick i alla fall ett bra avslut, med din favoritmat. Dessutom tror jag den lilla godingen piggar upp nær allt kænns elændigt. 🙂 Kram på dig!
Men fy vilken dag! Tur du hade ljusglimtar i fika & pizzaform. För den lät inte som nån höjdare :/
gott med pizza 😀