Oslofru

Godmorgon!

Idag är jag trött som vanligt känns det som. I natt ville Filip heller inte somna om, utan var vaken från 03.00-05.00. Jag ville så gärna gå upp och ta hand om honom så att min man skulle få sova eftersom han var uppe med Filip förra natten. Men efter att jag varit uppe en kort stund så kom M och satte sig med mig. Det känns så underbart att vi hjälper varandra och stöttar varann när det är jobbigt. Vid 4 så sa min man till mig att gå och lägga mig, eftersom han ändå skulle till jobbet snart..

Jag läste på alla era kommentarer igår om det jag skrev att min man hjälpte till på nätterna och när jag läste vad en del av er skrev så blev jag väldigt förvånad. Att det inte är vanligt där ute att mannen hjälper till på nätterna är ju helt förbluffande! Varför ska det vara meningen att bara mamman ska göra allt jobb? Vi är ju två om att skaffa barn så därför är det ju en självklarhet att det är bådas jobb med barnet – oavsett vad det gäller!

Denna kommentaren som Hanna skrev gjorde mig nästan lite ledsen: ”Jag blir lite avis på dig, för att du har den man du har. 
Själv har jag två barn med min sambo och han har aldrig någonsin varit den som går upp och tar barnen, eller följer med upp och försöker söva igen. Inte ens när han är ledig.
Var rädd om din man!”

-Uff, fina Hanna. Jag vet inte ens vad jag ska säga till detta? Jag blir så ledsen för din skull för jag skulle aldrig kunna föreställa mig hur mycket jobb det skulle vara att ensam ta hand om två barn utan någon hjälp från sin sambo på nätterna. Du måste ju också få sova ibland.. I mina ögon är du verkligen en Supermamma som fixar det där!

När jag ammade Filip så var jag alltid uppe med honom på nätterna, men det var ju bara för att M inte kunde hjälpa mig att amma. Men så fort vi började med ersättning eller mjölk i flaska så hjälpte min man till och tog nästan över helt. Jag är så glad och oerhört tacksam att min man är som han är, men jag är faktiskt förvånad att det inte är fler män där ute som tar sitt ansvar när det kommer till sina barn. Det är ju faktiskt rätt så hemskt… :/

Idag verkar det som att Filip är extra busig och vill springa runt och busa som en liten Duracellkanin! Det är ju oftast bara vi två på dagarna och jag försöker hänga med i hans tempo så gott jag kan. Men i helgen ska vi träffa våra vänner, Erika & Gustav och deras fina dotter, Nicole. Vi ska till ett lekland och då hoppas jag att Filip får leka av sig ordentligt! Det ska bli så himla kul!!