Oslofru

Godmorgon,

Igår kväll så var ju M på jobbmiddag och då började jag läsa min nya bok som jag köpte härom dagen, nämligen Khloe Kardashian – ”Strong looks better naked”

Jag blev förvånad över hur likt henne jag tänker och hur lika vi fungerar. Jag kunde verkligen relatera i allt hon skrev. Att stänga inne sina känslor och ta ut det som är jobbigt på gymmet, det är någonting som vi två har gemensamt kan man ju lugnt påstå.. Att få svettas av sig och få ut all frustration som man möjligen känner och sen efteråt känna att man inte bara har gjort något bra för ens kropp, utan även för själen.

Ta bara gårkvällen som ett exempel. En av dom värsta kvällarna på väldigt länge… Barnen var relativt lätta att ha att göra med på kvällen innan det var dags för Filip att sova. Jag hade precis fått Oskar att somna i babysittern och tänkte att jag passande nog skulle hinna med att lägga Filip under tiden Oskar tog en liten kvällslur. Ack så fel jag hade. Så fort jag la ner Filip i sängen så började Oskar gråta. Då var det bara att springa ner och trösta, men då var det någon som ropade ”mamma, mamma”. Jag gjorde några tappra försök och sprang upp, ner, upp, ner, upp, ner tusen gånger tills jag insåg att det inte fungerade. Då provade jag att ta in Oskar på Filips rum, men då var det ju bara att ge upp för då var det inte kul längre.. Filip gick upp och protesterade genom att tända lampan och gick ut ur rummet. Då tänkte jag att det bara var att strunta i att försöka få honom att sova och istället låta honom vara vaken lite längre idag. Oskar somnade vid niotiden och efter det var det lite lättare att få Filip att sova också.

När båda pojkarna äntligen sov så kände jag att jag kunde andas igen. Det var en rätt så kämpigt under några timmar, men jag fixade det till slut, dock blev jag irriterad på mig själv att jag inte lyckades bättre och det ända jag kunde tänka på var att jag längtade till gymmet och bokade in mig på ett träningspass som jag kunde gå på idag. Jag fick ett extremt sug efter att få träna, svettas och vara för mig själv för en stund.. Sen satte jag mig och läste Khloes bok och insåg att hon hanterade sina bekymmer på exakt samma sätt.

Jag kom inte så långt i boken innan jag somnade som en stock i min säng. Tyvärr började helvetet igen ungefär 30 minuter efter att jag somnat. Filip gallskrek av rädsla och även fast jag flög upp ur sängen och sprang in till hans rum så räckte det inte.. Han skrek och skrek och det fanns ingenting jag kunde göra för att lugna honom. Jag kramade honom och försökte trösta honom, men han var så ledsen och rädd att han nästan skakade. Jag bar över honom till vårt rum för att jag tänkte att vi kunde sova alla tillsammans, men då skrek han ännu högre och väckte Oskar. Så då provade jag gästrummet, men det gick inte heller… Till slut fick jag gå upp med honom, sätta på tv:n och få honom att tänka på annat, då lugnade han sig. Då fick jag gå upp till Oskar, ge honom ersättning och så somnade han. Sen sprang jag ner till Filip igen och satt med honom till M kom hem.

Jag kände mig misslyckad som mamma att jag inte klarade av att ta hand om min sjuka lilla bebis och min älskade son med nattskräck. Tack och lov att M kom hem vid midnatt och kunde hjälpa mig med Filip. Dock fick jag inte många timmars sömn eftersom Oskar yrade, drömde och sov oroligt under hela natten på grund av sin feber.

Nu är det en ny dag och mina påsar under ögonen är inte bara grå, utan även svullna. Jag känner mig smått illamående och fullständigt utmattad. Men trots detta känner jag ett stort begär att få komma iväg till gymmet och vara för mig själv en stund…

För er som inte är lika taggade på träning som mig kan glatt berätta att det är vilodag från magövningarna idag.

Nu ska jag hälla kallt vatten över huvudet så att jag vaknar till. Hej så länge, vi hörs snart igen!