Oslofru

Godmorgon!

Denna helgen har varit helt fantastisk och därför har bloggen blivit lite lidande, men nu är allt tillbaka som vanligt igen och ni kan förvänta er betydligt bättre uppdatering – som vanligt! 😉

Igår känns allt som en enda stor dimma. Vi åt hotellfrukost och sen skulle vi åka hem till mina föräldrar för att hämta Filip. Självklart hade han, för första gången på flera veckor, sovit hela natten. Så det var ju jätteskönt för alla inblandade. Hehe. Synd att han inte kan sova så bra hemma med mig och M. Men i alla fall. Vi tog en fika när vi kom och sen gick vi ut på en sista promenad tillsammans.

Det var kul att få höra hur dom hade haft det med Filip. Allting hade gått jättebra och dom hade haft så kul ihop. Men det hade vi nästan räknat med och det är därför det känns så tryggt och skönt att lämna honom hos mina fina föräldrar!

Vi gick en kort promenad för sen var det dags för oss att sätta oss i bilen och köra till Oslo igen. Men först skulle vi stanna på vägen och storhandla. Allting gick bra, men det kändes som att resan hem var väldigt lång och tiden på matbutiken bara rann i väg och likaså slutsumman på kvittot. Men väl hemma igen så la vi Filip och började packa upp alla saker. Precis när vi var klara och skulle sätta oss en stund på soffan och slappna av så vaknade lillen igen…. och somnade inte om.

Han skrek ”Aaaaaj, aaaj, aaj!” och vi försökte med allt.. Stackarn. Det var så synd om honom för vi förstod ju såklart att han hade ont. Till slut fick han lite flytande alvedon och så doppade vi hans nappar i isbad så att dom skulle vara kalla att suga på och till slut, efter många timmar så somnade han. Så det var ganska så uppenbart att det är nya tänder på gång. Det är så otroligt synd om honom, fy fasen vad det måste göra ont..

Men som tur var så sov han hela natten och vaknade 5.50 och ville inte somna om. Så nu sitter vi här och funderar över vad vi ska göra med denna fina dag. Jag har lite saker som måste fixas, till exempel att skriva upp Filip på dagis! Det är frist första mars, så nu måste vi bestämma oss för vilka dagis vi kan tänka oss att han kan börja på. Det känns så overkligt på något vis att han ”redan” ska börja på dagis, men det är ju inte fören i Augusti och då har vi nog hunnit vänja oss vid tanken. Plus att det bara är bra för honom att få träffa andra barn och vuxna som han kan leka och busa med.

Nu ska jag återgå till min varma, goa kopp med te och se på nyhetsmorgon. Tacka gudarna för att vi har svenska fyran i Norge! 😉