Godmorgon!
Några mer än oss som är uppe och hoppar timmar före tuppen vaknat? Här hemma hos oss är det full rulle och pojkarna leker och är på toppenhumör medan jag och M ser på med varsin stor kopp kaffe i högsta hugg.
Dom är så goa dom här små pojkarna och leker så bra tillsammans.
Jag har en fråga till er mammor med två barn eller fler. Är det någon av er som har era barn sovandes i samma rum?
Just nu så sover Filip i eget rum men vaknar Alltid mitt i natten och springer upp ur sin säng och gråter. Så då får M lägga sig på gästrummet med honom så att Filip ska kunna somna om. Att försöka natta om honom i sin egen säng går inte då han alltid börjar gråta så fort M försöker smyga ut.
Oskar sover i sin spjälsäng jämte mig på min sida av våran säng. Vi lägger honom i princip samma tid varje kväll ca kl 20.30 och så vaknar han ca 01.00 och får ersättning när han ligger i sängen och så somnar han om till ca 05.00. Vid den tiden brukar jag lyfta över honom till min säng och så brukar han somna om när han får lite närhet.
Detta fungerar ju relativt bra, men jag saknar M vid min sida och skulle väldigt gärna vilja sova med honom igen. Plus att jag tycker att det är väldigt jobbigt för Filips skull att han vaknar i nätterna och är ledsen. Det verkar som att han är lite rädd när han vaknar och vill att någon av oss ska vara där. Så därför har jag börjat fundera över om det kanske kunde vara smart för Oskar att sova tillsammans med Filip i hans rum? (I sin spjälsäng så klart) Detta kanske hjälper Filip att inte vara så rädd när han vaknar eftersom han har sin lillebror där. Självklart kommer säkert Oskar fortsätta att vakna på nätterna, men i så fall får jag ha babycallen jämte mig så att jag kan springa upp och natta om honom så som jag gör nu när han sover jämte mig. Vad tror ni? Är det någon av er som har erfarenhet av att ha barnen sovandes i samma rum? Fungerar det bra?
Det känns som att vi måste prova något för hela familjens skull. Självklart vet vi att det är vanligt att barnen vaknar på nätterna och att man som förälder måste räkna med lite mindre sömn. Men jag känner att jag vill prova på lite olika saker för att se om det är något som fungerar bättre än så som vi har det nu. Detta är mest för Filips skull då jag inte vill att han ska vakna och känna sig rädd. M springer ju dit på en sekund, men det skulle kännas så mycket bättre om han kunde känna sig trygg av sig självt när han vaknar på nätterna och detta kan jag tänka mig att han gör om Oskar är där.
Vem vet, kanske vi provar en natt för att se, antingen fungerar det fint, eller så blir det katastrof. Men om vi inte provar så får vi ju aldrig veta..
Vi har två boys en på 5 och en på 2 år och en baby på bakning. Båda killarna har samsovit med oss fram till ca 6 månader och sedan i spjälsäng i vårt sovrum fram till 1 år. Efter det har de sovit i egna rum. Deras rum ligger vägg i vägg (tunn skiljevägg) med en lönndörr mellan så de är rätt nära varandra. De ligger ofta och pratar eller sjunger för/med varandra innan de ska sova så de verkar få trygghet av varandra. När vi åker på semester brukar de få dela rum vilket nästan alltid gått bra. De sover båda 19-07 men lillebror sover även en timme mitt på dagen. Båda killarna sover hela nätter och är mer eller mindre aldrig rädda på nätterna.
När storebror var 2 år hade vi en kort period när han var orolig på natten, vi hade även en längre period av nattkrångel när han var 3 år och var i 3-årstrotsen. Han sprang då upp p natten.
Vår metod har alltid barit samma: vi ger aldrig mat eller dryck på natten. Vi tröstar alltid på plats alltså i deras säng. Vi leder alltid tillbaka dem till sin säng om de kommer in till oss. Vi sover bara hos dem när de är sjuka villet typ amdrig händer.
Givetvis ger vi massa pussar och kramar på natten men är oxå lugna och bestämda med ayt nu är det natt nu ska både stora och små sova i sina egna sängar.
För mig är det viktigt att få tillbaka den äktenskapliga sängen när spädisen blivit kring året och att kunna vara man och hustru igen 😉
Hoppas ni hittar ett sätt som fungerar för er
Våra båda barn har sovit länge inne hos oss i vårt rum då de var små. Varför brått med eget rum liksom. .. båda var över tre år .
Nu har de delat rum länge. Vi har inget val då vi bor trångt. Men vi älskar varandra och trångbott funkar ändå. <3
Det är 5, 5 år imellan barnen. Ena 18 år nu och andra 12, 5 år. Funkar ändå. De ger varandra privatliv då det behövs.
Kram
OSLOFRU SVARAR:
Tack snälla för era tips och tankar kring det här med att ha barnen i samma rum. Jag tror att vi kommer fortsätta så som vi har gjort den senaste tiden ett tag till och så får vi hoppas att det blir bättre så småningom 🙂
Hej, vi har en 2 åing och en 4 månaders. Samma här att 2 åringen vaknar mitt i natten o vill komma över annars gråter. Det blev mkt spring o gnäll o skrik så tillslut flyttade vi över sängen till vårt rum så att hon inte känner sig ensam.. Vi får helt enkelt flytta tillbaka när hon är redo. 2-3 år är barns värsta år gällande sömn och det är mkt som händer. Jag tror att det vara kmr bli mkt mee jobbigare o mkt mer spring med båda i samma rum.
Mina två delar rum och det funkar jättebra! De är dock lite äldre, 3 och 1,5 år och har delat rum sedan i somras. De första veckorna var jättejobbiga, de störde varandra när de skulle somna osv. Men två veckor av timslånga nattningen senare somnar de båda ostört och sover för det mesta hela natten.
Jag tror inte att det är nån bra idé utan skulle hellre låta F sova i ert rum eller i er säng. Tänker som föregående talare att det är er närhet han behöver, inte Oskars.
Det lär nog bara bli ännu mera spring och F lär vakna varje gång O ska ha mat.
Ni får göra som ni vill men jag skulle verkligen råda er att testa samsovning med F, jag tror att det skulle kunna lösa problemen! Och bara för att man samsover en period så betyder inte det att F kommer vilja sova i er säng för alltid.
Min son på 3 somnar alltid i sin egen säng och sedan är det fritt fram för honom att komma in till oss under natten. Och när han gör det så är det bara jättemysigt! Och han sover som en stock hela nätterna!
Filip vill vara nära er, sina föräldrar inte sin lillebror. Låter som ogenomtänkt och knepig idé som kommer göra att ni båda får springa och Oskar kommer känna sig otrygg dessutom. Låt Filip samsova med er, särskilt om O sover i spjälsäng bredvid. Det enda han vill är ju att få trygghet så ge honom det! Samsova är det bästa när barn är otrygga.
Prova på! ☺️ Jag har testat alla möjliga lösningar med mina då Corey (min minsta) INTE vill somna på kvällarna, och Leon hade nattskräck en period när han var mindre. Jag tror att allt är induviduellt och att man aldrig kan jämföra med någon annan. Det som funkar för oss funkar kanske inte alls för dig, men det kan ju alltid vara trevligt med lite tips och idéer. Men nu sitter jag mest inne på olika sövningsmetoder som iaf inte har funkat på Corey, han verkar ha energi så det räcker till ett helt kompani. 😉
OSLOFRU SVARAR:
Det är sant som du säger att det är olika från familj till familj. Men det är ändå intressant att veta andras erfarenheter i frågan. 🙂
Hoppas att ni hittar en lösning! Ni få testa er fram 🙂