Oslofru

Gårdagens bravader

Hej på er!

Jag lovade ju igår att jag skulle berätta hur vi hade det under dagen. Jag var så trött när jag kom hem att jag inte klarade att göra någonting annat än att ligga och vila på soffan. Men nu är jag vaken och mer än pigg och utvilad så nu ska jag berätta hur vi hade det igår! 🙂

Först var vi hemma hos Gustav, Erika och Nicole i några timmar, dom bjöd på tacopaj till lunch och sen semlor till efterrätt. Det var verkligen jättegott och supertrevligt som alltid! Barnen lekte med varandra och allt var frid och fröjd med lite smått gnäll emellanåt, men allt tröstas lätt med lite mys.

När barnen började bli lite trötta så bestämde vi oss för att ta en promenad till leklandet. Jag tyckte att detta skulle bli superkul och hade faktiskt längtat efter detta under flera veckor då vi bestämde att vi skulle gå dit. Jag hade sett det framför mig och inbillat mig att Filip skulle springa runt och ha det superskoj. Men allt började när vi kom in. Jag hörde alla barnskrik och blev lite stressad med en gång.. Vi tog av oss och gjorde i ordning Filip och skulle gå in. Erika och Gustav gled smidigt in före oss utan några som helst problem, så jag trodde att detta var gratis och bara att gå in. Så frågar mannen i kassan ”Är han över 12 månader?” -”Ja!”-”Nej” Haha gud så pinsamt. Min man var smart nog att svara nej lite tyst och började gå, medan jag stressad och glad, ärlig som alltid säger JA! och tänkte inte att det skulle vara något med det. Men jodå, ”Då blir det 150kr!”. 

Typiskt, 150 jäkla kronor för att han är några veckor äldre än deras dumma grens.. Menmen, skit samma, min man betalade och skrattade åt situationen och så gick vi in.

Lite kul att veta hur ni skulle göra i en sån här situation? Erat barn är en månad äldre en gränsen för att betala 150kr eller gå in gratis. Skulle ni vara ärliga? Eller skulle ni köra på en vit lögn? Är det rätt eller fel? Vad tycker ni?

Väl inne så var det ju helt okej till en början. Barnen satt lite för sig själva och skrattade högt åt alla bollar i bollhavet.

Men efter en stund så kom det äldre barn och kastade sig överallt. Bollarna flög och jag blev så jäkla nervös att någonting skulle hända min lilla plutt. Filip fattade inte så mycket utan satt och försökte få med sig allt som hände. Så det var ju bra, men jag var pissenervös hela jäkla tiden och på helspänn.

Jag försökte glädjas åt min lilla älsklings skull och han var glad dom första minutrarna.. Men sen blev det för mycket och bara jobbigt. Det var egentligen 3årsgräns där våra barn var, men det kom 9åriga barn som inte visade någon hänsyn till att det faktiskt kröp omkring bebisar där. Så jag blev rätt så snabbt förtvivlad över att det inte var någon som jobbade där som höll koll och det var plötsligt barn som slog sig och skrek rakt ut, men var var föräldrarna?! Det var ingen där som såg, ingen som tröstade. Så då blev det för mycket för mig och jag lyfte upp min prins och ville bara därifrån.

Det var verkligen inte värt 150kr i alla fall!

Menmen, vi gick därifrån och försökte se det positivt och skratta åt situationen. Det gick bra i några minuter till min man utbrister: ”Susanna! Larmet har gått hemma!! Dom har försökt få tag i oss!”

Herregud, vad har hänt? Har vi fått inbrott? Hjälp! Den här dagen kunde ju inte bli mycket värre nu… Skitoroliga väntade vi på svar angående vad som hänt och som tur var så hade det inte varit inbrott, utan jag, dumma mig, hade såklart glömt att låsa dörren när vi gick hemifrån. Så dörren hade stått vidöppen och larmet hade tjutit på högsta volym till vaktsällskapet kom och stängde av larmet och låste dörren.. Typiskt mig med min tokiga gravidhjärna! Två missar på en och samma dag. Uff.

Det är en stor skillnad från mig när jag är gravid. Jag blir så klumpig, osmart och klantig. Jag tänker inte klart och jag tar inte dom beslut jag i vanliga fall hade. Denna gången gick det ju ändå ok, vi blev 150kr fattigare och dörren stod öppen under några timmar på dagen, men värre än så var det inte. Dock är det inte så kul att vara sån här och ibland blir det riktigt, riktigt pinsamt att vara så korkad.

Men i alla fall, idag kan jag skratta åt det och lägga det bakom mig. Nu är min man iväg och köper korv för vi ska nämligen ut på en utflykt i skogen, sätta oss vid en sjö, tända en brasa och grilla korv ute i den fina naturen. Myspys! Hoppas ni alla fina läsare får en lika fin söndag som oss! Kramkram

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats