Oslofru

Hej!

Varken jag eller Filip ville sitta hemma i huset idag när det var sånt fantastiskt fint väder ute. Så vi satte oss  i bilen så fort frukosten var uppäten och åkte in till stan.

En sak som jag faktiskt saknar med att bo mitt inne i city är allt man kan se på när man är här, speciellt på östkanten där staden är så färgglad och fin.

Jag hade ingen lust att gå i butiker och shoppa eftersom jag verkligen inte borde slösa mer pengar nu på ett tag. Vi har nämligen beställt nya möbler, bland annat en fåtölj och ett vitrinskåp för flera, flera tusen. Så nu får jag hålla i plånboken och försöka att inte köpa massa onödigt på ett bra tag. Så istället för att shoppa så gick vi en promenad längs Akerselva.

Vilken fin dag, det var sådär lagom varmt/kallt och solen sken. Finare vinterdag får man leta efter! 😉

På en bro vid Akerselva så har folk hängt upp lås med sina namn på och datum. Jag och min man gjorde detsamma i Polen när vi var där och visst är det lite romantiskt? Jag lyckades faktiskt hitta ett lås här med S+M på, hihi så sött! Måste vara ödet att vi ska vara tillsammans for ever and ever! 😉

Det var en superfin dag och jag är jätteglad att vi åkte in till Oslo och spenderade några timmar i det fina vintervädret! Men nu får det väldigt gärna gå mot lite varmare och ljusare tider. Jag vill så gärna att all snö och is ska smälta så att våren kan krypa sig på.

Nu är vi hemma igen och jag ska se om jag kan trolla fram någon middag till ikväll med det vi har kvar i frysen och kylen. När vi åker till Sverige så brukar vi alltid storhandla och därför är det viktigt att det är tomt här hemma så att vi får plats med allt nytt som vi ska köpa. Ni kanske tycker att det är tokigt att storhandla i Sverige, men vi tjänar väldigt mycket pengar på det då Oslo är världens dyraste huvudstad och priserna på mat här är skyhöga!

För att bli rik måste man tänka smart och dra in på kostnaderna där man kan förstår ni! 😉

Jag känner mig lite smått stressad också för jag har såklart inte packat inför helgen än, typiskt mig att vänta till sista sekund. Jag är egentligen inte så orolig för min egen del, men det känns rätt så viktigt att få med allt till Filip eftersom han ska bli passad av sin mormor och morfar och då vill jag att dom ska ha allt som lillen behöver. Men det löser sig ju alltid oavsett, det finns ju affärer i Sverige också så dom får väl bara köpa nytt om vi glömt nåt. Nä, nu får jag stänga datorn och sätta fart! Kramkram