Oslofru

Jag har tänkt en stund på det här med uppfostran och hur jag ska göra för att vara den bästa möjliga mamman. Efter att jag skrev om det här med pojkar och flickor, rosa och blått hit och dit så fick jag en mängd kommentarer. Det var fler som inte förstod mig hur jag tänkte. Det jag försökte få fram då var att jag älskar min son så oerhört mycket och det viktigaste för mig är att han har det bra och jag kommer att göra allt i min makt för att han ska känna sig älskad. Nu när han är bebis så har han svårt att förklara för mig vad han vill, vi kommunicerar mest med varandra genom oförståeliga ljud och konstiga läten. Jag kan förstå på honom när han är hungrig eller har gjort i blöjan, men mer än så förstår jag inte nu tyvärr. Jag tror nog inte att han bryr sig särskillt mycket om vilken färg han har på kläderna, så därför klär jag honom i kläder som hänger på pojkavdelningarna i butikerna, just för att han är en pojke. Det blir framför allt blått, vilket jag tycker är fint och klär honom gott. Huvudsaken för mig är att han har kläder på sig så att han håller sig varm.

Det var många som påstod att jag gjorde fel i detta och borde se honom som en ”hen”. Men det tycker jag är fel, för han är ju en pojke och det är så jag vill se honom. Hade jag fått en flicka hade jag antagligen köpt kläder på flickavdelningen och klätt henne i de färger som hänger där. Jag menar att det finns en anledning till varför vi har två kön och jag ser inget fel i att klä min bebis i de färger som jag anser passar honom bäst.

Jag fick en del påståenden angående hur min son kommer bete sig mot mig när han är äldre på grund av hur jag klär honom som liten. Det sas att han kommer att vara rädd för att prata med mig om han nu skulle vara en transperson. Jag ser inte detta tyvärr. Så fort min son blir äldre och kan prata så kommer han kunna förklara för mig vad han vill. Om han då önskar att klä sig i en rosa tröja och leka med dockor så kommer jag självklart inte hindra honom! Jag vill ju bara att han ska vara lycklig. Däremot kommer jag inte att uppmuntra det, utan så länge han är nöjd och glad med bilar, lego och seriefigurer att leka med, så är det de jag kommer att köpa till honom. Jag kommer heller inte att köpa en rosa tröja och låtsas att han är en tjej, om han inte ber mig om det. Jag ser inte anledningen till varför vi skulle uppmuntra barnen att bli mer nöjda i motsvarande könet än de dom blivit födda i. Jag tror snarare att barn som blir uppfostrade till ”hen” blir förvirrade över att dom inte blir behandlade som den pojken eller flickan dom är. Men det är vad jag tror och det är min åsikt. 

Jag måste säga att jag blev ganska så ledsen och tog det personligt när folk påstod att jag uppfostrade min 2 månaders bäbis fel när jag klädde honom i blått och inte menade att det var något fel i det. Jag älskar min son mer än livet och skulle aldrig vilja göra någonting illa mot honom! Jag menar att folk får göra som dom vill med sin familj, så länge man är kärleksfull och vill sitt barn det bästa möjliga. Jag kan inte säga vad som är rätt eller fel här i världen, det är det nog ingen som kan. Det ända jag vet säkert är att jag lever för min son och jag gör allt för han! Jag undrar om det räcker.. Jag hoppas i alla fall det!