Godmorgon från Oslos tröttaste tjej!
Jag vet inte om det var för att jag åt lösgodis igår tills jag nästan spydde, eller för att jag blev utmattad av att ha båda pojkarna hemma med fullt ös, eller för att jag sov dåligt, eller för att jag börjar få ont i halsen, eller vad det nu kan vara.. men jag vaknade idag och kände mig tröttare än innan jag gick och la mig. Jag vill såklart inte känna så här, men det är svårt att rycka upp sig när man vaknar och allt bara känns tungt.. Det är tur att det är lördag i alla fall och att M här hemma och att vi är hela familjen samlad och tillsammans. Jag hoppas att jag känner mig bättre efter några koppar kaffe och att det gråa vädret ute spricker upp och bjuder på sol, då brukar man alltid känna sig lite piggare och gladare.
Jag skulle önska att man alltid vaknade på morgonen och kände att allt var topnotch, men tyvärr så har även jag dalar och idag är en sån dag. Speciellt kan jag ha det lite tufft på hösten och vintern då det blir mörkare ute. Jag tänker väldigt mycket då och det som är jobbigt tar ofta över det som är bra. Jag har nästan alltid haft det så här, så jag är väl medveten om det och jag har haft stor hjälp av mina föräldrar som jag alltid kunnat prata väldigt öppet med. Nu har jag min man som är där för mig och stöttar mig på dagar jag har det lite jobbigt. Det finns egentligen ingen grund till varför jag kan må som jag gör, det bara blir så vissa dagar när jag vaknar och jag känner knappt att jag klarar av att ta mig ur sängen. Jag ser liksom ingen mening med att gå upp.. Men så blir jag påmind om hur fin familj jag har och successivt under dagen så brukar mina tankar och jobbiga känslor bytas ut mot lek, skratt, glädje och kärlek. Jag tror faktiskt att man måste få känna sig lite deppig och nere ibland för att uppskatta det fina i livet, det som är bra blir ju så mycket bättre då. Det är som årstiderna – man skulle inte uppskatta sommaren lika mycket om man inte hade en kall vinter.
Jobbigt med sådana dagar. Min sambo är likadan, han mår som bäst på våren och sommaren. Jag däremot är precis tvärtom. Jag trivs bäst om hösten och vintern när jag kan gå hemma och mysa, tända ljus och slipper bli stressad och känna att jag måste vara ute och hitta på saker bara för att ta tillvara på det fina vädret. Tänk så olika det kan vara^^
När man pratar om årstidsbunden depression finns det aldrig någon grund eller logik, men så vanligt i olika grader.Brukar inte vara känslig men just i år känner jag av det, men tror att det beror på den grymt dåliga sommaren vi hade.
Hoppas att du blir bättre fina du!